Idag skriver Nikke Lindqvist på sin blogg om dolda länkar på eniro.se. Han konstaterar (underförstått) att det är fult spel att använda dolda länkar och han konstaterar (i tydliga ordalag) att det strider mot Googles riktlinjer. (För övrigt vore det intressant att diskutera hur det kommer sig att Google verka se dolda länkar som ett större problem än vissa regimers brott mot och brist på respekt för de mänskliga rättigheterna. Men det är som det heter en helt annan fråga).

Ja, det strider mot Googles riktlinjer att använda dolda länkar. Använder vi dolda länkar på eniro.se? Nej, vi anser inte det. Det har aldrig varit vårt mål att dölja information på eniro.se för våra användare. Våra intäkter kommer från våra kunder - företag som betalar för att synas. Och vi leder trafik till företagen. Därför kommer vi aldrig att gömma länkar till våra betalande företag. Så enkelt är det.

Länkar på eniro.se. Är vissa länkar för otydliga?

Varför dolda länkar?
Varför blir Nikke Lindqvist så upprörd över dolda länkar? Jag tror att förklaringen går att finna i två orsaker. Den första är ett visst egenintresse. Han jobbar på Reco,  en omdömessajt ungefär som Rejta.se fast med betydligt färre omdömen: idag har Reco 38 394 omdömen, Rejta har 316 134 omdömen.

Och Lindqvist kämpar själv med svårigheterna att synas hos Google. Därför gillar han inte när han ser nåt han tycker ser ut som fusk. Jag tror att han menar att länkarna till rejta ligger på eniro.se enbart i syfte att bli hittade av Google och på så sätt ge mer länkkraft till rejta. I klarspråk betyder det att Rejta kommer högre upp på resultatsidor hos Google.

Den andra orsaken till bloggposten är att Lindqvist anser att länkarna strider mot Googles riktlinjer. Google definierar själva dolda länkar som: “Dolda länkar är sådana som det är meningen att Googlebot ska söka igenom, men som ingen användare kan läsa…” Och helt allvarligt - inte är våra länkar oläsbara heller? Så vi håller fast vid vår ståndpunkt att länkarna finns där för våra användare.

Visst kan man ha synpunkter på designen. Men att anklaga oss för fusk är att skjuta bredvid mål.

Johan Wallin, redaktör eniro.se

When Search Meets Web USability. Shari Thurow & Nick Musica (2009)

When Search Meets Web Usability är en lättläst guide till praktiskt seo-arbete. I första hand vänder den sig till administratörer av webbplatser (t ex webbredaktörer, w ebbmasters). Tanken är att visa hur man med enkla medel låter användbarhet och sökmotoroptimering (SEO) gå in i varandra. Nick Musica har en bakgrund inom web design och användbarhet, medförfattaren Shari Thurow har tidigare skrivit en bok om just sökmotoroptimering, Search Engine Visibility.

Det spännande med When Serach Meets… är viljan att på ett enkelt sätt förklara att sökmotoroptimering och användbarhet  är  grunden när man bygger webbplatser. Genom att hela tiden låta de två områdena gå in i varandra hålls diskussionen väldigt konkret. Och därför blir det väldigt  lätt att förstå varför man måste jobba  med sökmotoroptimering och användbarhet.

Thurow och Muscia går igenom hur sök används. De skissar upp tre olika sökbeteenden med syfte att förklara vad man ska tänka på när man bygger sin sajt.
1. Navigation. Enklare sökningar i syfte att hitta webbsidor (t ex en sökning på ”Aftonbladet”) och även produktsök (t ex ”Iphone”).
2. Informationssökningar. Den vanligaste typen av sökningar på nätet. Det handlar om att hitta fakta, information (t ex ”symptom vattkoppor”).
3. Transaktionella sökningar. Rent kommersiella sökningar, ofta i syfte att köpa något. Användaren vill göra något mer än att bara läsa. Ofta är det ett köp som är målet (t ex billig flygresa Berlin”).

Har man läst Thurows tidigare bok och även gamla nestorer som Peter Morville och Jakob Nilesen är det egentligen inget nytt som presenteras. Men det Thurow och Musica gör så bra är att de lyckas förena sina respektive områden. Och det i sig är värt en bok.

Johan Wallin, redaktör eniro.se

I slutet av förra veckan fick Stockholm fint besök. Fredrick Marckini, grundare av iProspect (företag som jobbar med sökmotorsmarknadsföring) var på ett blixtbesök  och hann med ett seminarium om framtidens marknadsföring. Vill man hårddra Marckinis tes kan den sammanfattas med orden “allt på internet kan hittas”. Vilket i sin tur gör att vi kan dra slutsatsen att allt på internet är sökbart. Och det är här vi på eniro.se tycker det blir intressant, och det är här iProspect har sin affärside.

Fredrick Marckini höll sig väldigt konkret och lyfte fram de trender han tycker sig se inom sök idag.

* Allt är sökbart: pressreleaser, videofilmer, bilder etc.
* De flesta klick sker på det organiska resultatet (72% enligt iProspect).
* Söket kommer att migrera - Google kommer inte vara den enda söktjänsten. Socialt sök växer, My Space och You Tube är egentligen söktjänster.

Eftersom allt kretsar kring sök är det viktigare än någonsin att ooptimera allt innehåll man lägger ut på internet, pressreleaser, reklamfilmer och webbsidor. Allt måste produceras och läggas ut med sökmöjligheten i bakhuvudet. Marckini menar att det inte längre är möjligt att köra en stor offline-kampanj - allt måste ges en koppling på internet för att ge största effekt.

Jag tycker att den stora behållningen var att Fredric Marckini med övertygande exempel och siffror visade att optimering av allt internetinnehåll idag är ett måste. Och att optimera är inte bara en ren teknisk fråga. Det handlar lika mycket om att t ex själv lägga ut sina filmer på YouTube, pinga sin egen blogg och så vidare. Sökmotorsoptimering är alltså inget som bara kan köpas, det är en viktig del i arbetet med kampanjer och webbplatser.

Johan Wallin, redaktör eniro.se